AKTUELLA PROJEKT

Egnellska tomten, Falun

Den arkeologiska undersökningen på Egnellska husets gård har kommit en bit på väg och vissa delar börjar klarna. Den hårda ytan av sten och slagg vi fått fram kan vara golvet i ett stall från 1700-talet, men var förmodligen från början en gårdsplan. Redan i höstas fann vi rester av en husgrund. Nu har vi hittat en eldstad i huset och ytterligare stockar som visar att där legat åtminstone två hus på rad.

Vi har funderat mycket på hur gammalt huset med eldstaden kunde vara. Vissa fynd har inte sett så gamla ut, andra iakttagelser har tytt på att huset kunde vara äldre än stadsbranden 1761. I fredags gjorde vi ett intressant fynd. Vi hittade fyra mynt från 1650-talet som någon grävt ner under huset. Det kan ha gjorts när huset byggdes eller så har någon gömt undan lite pengar och glömt att plocka upp dem. Huset bör således vara byggt i mitten av 1600-talet när Falun blev stad och bebyggelsen reglerades.

När vi undersökt 1600-talsgården återstår att se om vi hittar någon äldre bebyggelse mellan resterande slagglager. Vi skall också titta närmare på det "dike" som går i kanten av Stigaregatan.

Kontaktperson: Eva Carlsson 023-76 55 13

Nyhyttan, Vika

I början av november övervakar Dalarnas museum en kabelgrävning i Nyhyttan utanför Falun. Jordkabeln som ska läggas ned berör två fornlämningar. Den ena är ett hyttområde med stora slaggvarp. Platsen finns omnämnd som kopparhytta redan på 1600-talet. Den andra lämningen är Nyhyttans bytomt med äldsta belägg år 1481.

Kontaktperson: Greger Bennström 023-76 55 42

Bergsgården - Grycksbo

Under mitten av september har Dalarnas museum genomfört en arkeologisk utredning för en planerad cykelväg mellan Grycksbo och Bergsgården. Utredningen innefattade kartstudier, inventering och provgrävning. Inventeringen på båda sidorna om riksvägen innebar att ett flertal, nu skogsbeväxta, odlingsytor kunde dokumenteras, spår av bergsmännens odlingar. Dessutom dokumenterades några mindre stenbrott och äldre övergivna vägsträckningar.

Genom att ta upp ett 30-tal små provgropar i en hästhage i Smedsarvet kunde vi få bekräftelse på det som en 1600-talskarta visar. Nämligen att Smedsarvets gård troligen legat där innan den flyttades ett hundratal meter åt sydöst. Några tydliga grunder kunde vi inte se vid provgrävningen, men däremot såg vi tydliga spår av verksamhet på platsen som bör kunna knytas till åtminstone 1600-1700-talet. I flera av provgroparna påträffades slagg, vilket kan ha samband med den eller de smedjor som bör ha funnits i Smedsarvet.

Kontaktperson: Greger Bennström 023-76 55 42

Djäknehyttan, Avesta

Det har en gång i tiden legat flera hyttor längs Bjurforsbäcken sydväst om Avesta. Två hyttplatser är registrerade vid Djäknehyttan i FMIS, nr 30 och 74 i Grytnäs socken. Det är osäkert hur gamla de är och vilken som eventuellt är äldst. På initiativ av Djäknehyttans skifteslag har Dalarnas museum karterat nr 74 och grävt några små provgropar för att med hjälp av kol datera verksamheten. Det finns skriftliga uppgifter om hytta och hammare i Djäknehyttan från 1400- och 1500-talen och såväl hytta som hammare lades förmodligen ner under andra hälften av 1600-talet.

I området finns nu en mäktig fördämningsvall från senare århundraden. Under och norr om den syns slagg från såväl masugn som hammare, men inte så mycket så en hel del är troligen bortschaktat. I sluttningen ligger tre, eventuellt fyra, rostgropar och det var där vi grävde provgropar för att hitta daterbart material. I den ena rostgropen fanns gott om rostad malm kvar och även en hel del kol.

Kontaktperson: Eva Carlsson 023-76 55 13

1600- och 1700-tals bebyggelse i Falun

Kvarteret mellan Stora Torget och Faluån håller på att byggas om. Förutom att rusta upp de befintliga byggnaderna har ett nytt hus byggts i hörnet Falugatan - Östra Hamngatan. Det är också den enda del av kvarteret som inte haft källare, dvs där marken från Falu gamla stadskärna fortfarande ligger kvar.

Museets arkeologer har under vintern 2008 grävt ut en del av tomten. Vi hittade bl.a. flera husgrunder av slaggtegel och sten, en timmerkonstruktion och kullerstensbeläggning. Timret härrör från en förstärkningskonstruktion eller kaj mot ån. Läs mer>

Järnframställningsplatser vid Timmervägen, Insjön

Vägverket bygger om riksvägens av- och påfartsvägar i Insjön. Inför detta arbete gjorde museet en arkeologisk undersökning av de förhistoriska lämningarna vid Kålgårdslokan söder om Timmervägen hösten 2007.

Vi fann resterna av tre järnframställningsplatser som legat i sluttningen på norra sidan av Kålgårdslokan. Under matjorden fanns bara bottnarna av slaggvarpen kvar och på ovansidan gropar, bl.a. rester av ugnar. På den ena järnframställningsplatsen hade det stått ett hus på 1700-talet, troligen en smedja. Vi fann också en fyrkantig kolningsgrop. Järnframställningsplatsen var antagligen i bruk under senare delen av yngre järnålder. Läs mer>

Tornmur och gravar vid Leksands kyrka

Leksands kyrka har byggts ut för att lösa behovet av kapprum, toaletter, förråd etc. Att bygga in dessa servicefunktioner under orgelläktaren ansågs vara ett för stort kulturhistoriskt ingrepp i den nuvarande kyrkans 1700-talsplan, varför en tillbyggnad var att föredra. Utbyggnaden består av en fristående enplansbyggnad söder om nuvarande vapenhus i västra änden av kyrkan. Nybyggnationen förbinds med den gamla kyrkbyggnaden via en kort gång genom vapenhusets södra vägg. Flera arkeologiska insatser har gjorts 2005-2007 inför och under byggnationen eftersom byggnaden både berört gravar på den äldsta delen av kyrkogården och dessutom grundmurarna till 1400-talets torn, nuvarande vapenhus, samt långhusets västra gavel från omkring år 1300. Läs mer>

Tjärbränningsplats vid Clas Ohlsons lager, Insjön

Den första tjärbränningsplatsen i Dalarna undersöktes i juni 2007. Den låg i vägen för utbyggnaden av Clas Ohlsons huvudlager i södra Insjön i Leksand.
Det är ovanligt att tjärbränningsplatser blir föremål för arkeologiska undersökningar i Sverige. Orsaken till detta är att tjärtillverkning på traditionellt sätt har bedrivits nästan ända fram i modern tid och att intresset och kunskapen varit låg bland arkeologer. En ändring har dock skett på senare år. Läs mer>

Fredsmilen runt Falu gruva

– en ca 250-årig påminnelse om skogens betydelse för Falu gruva.

År 1754 – för drygt 250 år sedan – markerades med rösen (i några fall med pålar eller på annat sätt) 112 punkter på periferin av en cirkel med Falu gruva i centrum och med radien 1 mil (en gammal svensk mil = 10 689 m). Andra beteckningar såsom ”kolningslinjen” och ”sjumilaringen” har också förekommit. Innanför Fredsmilen var det förbjudet att kola på bergsmännens mark. ”Fredsmilen” stod alltså för den gräns inom vilken bergfrälseskogarna skulle vara ”fredade” för fri kolning. Genom inventeringar har drygt 60 fredsmilsrösen återfunnits och skyltats. Kan det finnas fler att hitta? Läs mer>

Stenåldersboplats i Skattungbyn

Under museiveckan i Orsa 2004 gjorde museet en liten utgrävning. Vi grävde ut en liten del av stenåldersboplatsen raä 531 i Skattungbyn. Den ligger vid Oreälvens norra strand, vid en populär badplats. Grävningen gjordes tillsammans med ett tiotal amatörer från Orsa. Vi grävde ett tiotal meterstora rutor. De flesta groparna innehöll sparsamt med fynd. En ruta skar dock en skärvstenshög. Förutom all sten som låg där fan vi brända ben, avslag, några skrapor m.m.

Erosionen längs stranden har länge varit ett problem och 1986 hade en kokgrop eroderat fram. Den undersöktes och kol daterades till ca 5000 f.Kr dvs till jägarstenåldern. Vid den senaste undersökningen har vi analyserat de brända benen. De som gick att bestämma kom från bäver och älg. Ett bäver- och ett älgben lämnades till labbet i Uppsala för datering. Älgbenet från skärvstenshögen har daterats till 4800-4500 f.Kr och bäverbenet från en av de andra rutorna till 4550-4350 f.Kr.