AKTUELLA PROJEKT

Lusberget, Borlänge

Borlänge kommun håller just nu på att planlägga ett område för arbetsplatser invid Lusberget i Borlänge. I samband med detta har Dalarnas museum fått i uppdrag att genomföra en arkeologisk utredning i delar av området. Där ligger bland annat platsen för Wäderbackens gamla gårdstomt, vilket kan konstateras med hjälp av kartor från 1644-1646. Invid Lusberget ska även ett kvartsavslag ha påträffats i åkerjorden, något som skulle kunna indikera en stenåldersbosättning.

Med hjälp av en traktorgrävare öppnade vi sökschakt jämnt fördelade över hela utredningsområdet för att på så sätt skapa små "titthål" in i områdets historia. Tyvärr gick vi bet, inget av arkeologiskt intresse påträffades i våra sökschakt. Däremot förbryllades vi över de omtalade hällristningsliknande bildningarna som finns att beskåda på själva Lusbergets hällar. Är dessa gjorda av naturen eller människan? Döm själva.

Kontaktperson: Anna Lögdqvist 023-76 55 34

Eldforsen, Dala-Järna

Järnframställningsplatsen, fornlämning 209 i Järna socken ligger på älvbrinken vid Eldforsen. Stora delar av lämningen har eroderat ner i älven vid vårfloder o.dyl.. I samband med att Fortum bygger om kraftverket nedströms fick vi möjlighet att dokumentera det som ännu återstod av anläggningen. Där fanns minst en ugn och en kolningsgrop samt naturligtvis ett slaggvarp. Lämningarna har daterats till 900-talet. I anslutning till järnframställningsplatsen fanns en härd och några små grunda gropar med kol. De var mycket senare, från 1600-talet.

Kontaktperson: Eva Carlsson 023-76 55 13

Egnellska tomten, Falun

Grävningen på Egnellska tomten vid Hälsingtorget i Falun är avslutad. Vi har haft några intensiva och intressanta veckor när vi grävt oss ner genom århundraden av hus- och gårdslämningar. Alla stockar och stenar kom inte fram i rätt tidsordning så nu återstår en hel del analys- och tankearbete. Läs mer>

Kontaktperson: Eva Carlsson 023-76 55 13

1600- och 1700-tals bebyggelse i Falun

Kvarteret mellan Stora Torget och Faluån håller på att byggas om. Förutom att rusta upp de befintliga byggnaderna har ett nytt hus byggts i hörnet Falugatan - Östra Hamngatan. Det är också den enda del av kvarteret som inte haft källare, dvs där marken från Falu gamla stadskärna fortfarande ligger kvar.

Museets arkeologer har under vintern 2008 grävt ut en del av tomten. Vi hittade bl.a. flera husgrunder av slaggtegel och sten, en timmerkonstruktion och kullerstensbeläggning. Timret härrör från en förstärkningskonstruktion eller kaj mot ån. Läs mer>

Järnframställningsplatser vid Timmervägen, Insjön

Vägverket bygger om riksvägens av- och påfartsvägar i Insjön. Inför detta arbete gjorde museet en arkeologisk undersökning av de förhistoriska lämningarna vid Kålgårdslokan söder om Timmervägen hösten 2007.

Vi fann resterna av tre järnframställningsplatser som legat i sluttningen på norra sidan av Kålgårdslokan. Under matjorden fanns bara bottnarna av slaggvarpen kvar och på ovansidan gropar, bl.a. rester av ugnar. På den ena järnframställningsplatsen hade det stått ett hus på 1700-talet, troligen en smedja. Vi fann också en fyrkantig kolningsgrop. Järnframställningsplatsen var antagligen i bruk under senare delen av yngre järnålder. Läs mer>

Tornmur och gravar vid Leksands kyrka

Leksands kyrka har byggts ut för att lösa behovet av kapprum, toaletter, förråd etc. Att bygga in dessa servicefunktioner under orgelläktaren ansågs vara ett för stort kulturhistoriskt ingrepp i den nuvarande kyrkans 1700-talsplan, varför en tillbyggnad var att föredra. Utbyggnaden består av en fristående enplansbyggnad söder om nuvarande vapenhus i västra änden av kyrkan. Nybyggnationen förbinds med den gamla kyrkbyggnaden via en kort gång genom vapenhusets södra vägg. Flera arkeologiska insatser har gjorts 2005-2007 inför och under byggnationen eftersom byggnaden både berört gravar på den äldsta delen av kyrkogården och dessutom grundmurarna till 1400-talets torn, nuvarande vapenhus, samt långhusets västra gavel från omkring år 1300. Läs mer>

Fredsmilen runt Falu gruva

– en ca 250-årig påminnelse om skogens betydelse för Falu gruva.

År 1754 – för drygt 250 år sedan – markerades med rösen (i några fall med pålar eller på annat sätt) 112 punkter på periferin av en cirkel med Falu gruva i centrum och med radien 1 mil (en gammal svensk mil = 10 689 m). Andra beteckningar såsom ”kolningslinjen” och ”sjumilaringen” har också förekommit. Innanför Fredsmilen var det förbjudet att kola på bergsmännens mark. ”Fredsmilen” stod alltså för den gräns inom vilken bergfrälseskogarna skulle vara ”fredade” för fri kolning. Genom inventeringar har drygt 60 fredsmilsrösen återfunnits och skyltats. Kan det finnas fler att hitta? Läs mer>

Stenåldersboplats i Skattungbyn

Under museiveckan i Orsa 2004 gjorde museet en liten utgrävning. Vi grävde ut en liten del av stenåldersboplatsen raä 531 i Skattungbyn. Den ligger vid Oreälvens norra strand, vid en populär badplats. Grävningen gjordes tillsammans med ett tiotal amatörer från Orsa. Vi grävde ett tiotal meterstora rutor. De flesta groparna innehöll sparsamt med fynd. En ruta skar dock en skärvstenshög. Förutom all sten som låg där fan vi brända ben, avslag, några skrapor m.m.

Erosionen längs stranden har länge varit ett problem och 1986 hade en kokgrop eroderat fram. Den undersöktes och kol daterades till ca 5000 f.Kr dvs till jägarstenåldern. Vid den senaste undersökningen har vi analyserat de brända benen. De som gick att bestämma kom från bäver och älg. Ett bäver- och ett älgben lämnades till labbet i Uppsala för datering. Älgbenet från skärvstenshögen har daterats till 4800-4500 f.Kr och bäverbenet från en av de andra rutorna till 4550-4350 f.Kr.