EGNELLSKA TOMTEN

Undersökningen började egentligen i höstas. Då fick vi möjlighet att gräva ett schakt inne i huset och fem på bakgården. Vi kunde snabbt konstatera att området som varit parkeringsplats var mer eller mindre urschaktat, medan det fanns bevarade husgrunder och kulturlager mellan slagglagren under den tidigare biografen och puben. Inne i Egnellska huset fanns det också bevarade lager, men där lyckades vi då inte gräva ner genom alla lager till den orörda leran.

Det har varit spännande att göra en utgrävning längs en av de viktigaste medeltida vägstråken i Falun, vägen mellan Falu bro och gruvan. Falu bro nämns i dokument från 1400-talet och sträckte sig mellan Stora Torget och Helsingtorget. Den miste sedan en del av sin betydelse när Falun blev stad och det sanka området vid ån fylldes ut.

Vi fann rester av byggnader som legat längs Stigaregatan, kanske uppförda på 1600-talet och förstörda vid branden 1761. Inne på gården fanns ytterligare en länga bestående av flera hus. Den verkar ha klarat branden. Det fanns alltså två längor med knuttimrade hus med en sten och slaggsatt gårdsplan emellan. Om gården var helt kringbyggd, fyrlängad, går inte att säga, undersökningsområdet var inte tillräckligt stort. Under huslängan inne på gården har det legat ytterligare ett hus. Det är kanske från tiden före Falun blev stad. Då kan Stigaregatan ha gått lite längre söderut, en liten bit inne på nuvarande tomt. Vi hittade ett extra slagglager och ett dike där. Att man tidigt fyllt ut med slagg i anslutning till Falu bro är nog inte så konstigt.

Spåren vi fann bestod av syllstenar, syllstockar, raserade skorstensmurar, omsorgsfullt anlagda eldstäder, rester av golv m.m.. Golvplankor fanns kvar på flera ställen, men de var oftast i rätt dåligt skick. Under en planka hade någon lagt fyra 1-öres kopparmynt från drottning Kristinas tid. Var det för att bringa lycka i det nybyggda huset? Kopparmynten var slagna i Avesta 1651. Vi fann också skärvor av fat, skålar och grytor i keramik, fajansfat, fönsterglas, dryckesglas, kritpipor, djurben och massor av huggspån.

När vi schaktade oss ner genom slaggen framkom helt plötsligt flera trästockar i bredd, längs Stigaregatan minst sex i bredd, längs östra och södra kanten av vårt undersökningsområde fem i bredd. De skulle kunna vara en grundförstärkning, en rustbädd, till ett större hus, men ett väldigt stort hus i så fall. I sydöstra hörnet, innanför rustbädden, kom det fram en stengrund och ett stengolv. Grunden var inte så stor, som en källare ungefär. Rustbädden och stengrunden passar inte riktigt ihop med resten av lämningarna och är yngre än branden 1761. Rustbädden har dendrodaterats till 1770-talet.

Det var inte vem som helst som bodde vid Helsingtorget och Stigaregatan. Läget har varit centralt sedan medeltiden. Den första kartan som visar tomtindelningen upprättades efter branden 1761 Av den framgår att bergsfiskal C A Halldin, en förmögen man, ägde två tomter dvs norra halvan av kvarteret utom nordvästra hörnet som ägdes av handelsman Ihrman. Den stora tomten delades först kring sekelskiftet 1900, dvs några år innan Egnellska huset byggdes.

I samband med undersökningen kunde vi erbjuda två klasser från Södra skolan en fördjupning i Faluns historia och arkeologisk arbetsmetod. Eleverna fick vara med ute på utgrävningen, avbilda och tolka arkeologiska föremål, höra och reflektera över en dramatisk historia som utspelats alldeles i närheten, Gustaf Vasas räfst. De hittade förståss mest grus och slagg när de grävde, men också en och annan keramikskärva och benbit.

Hur mycket av det vi hittade som kan föras till tiden före stadens grundande, gator och tomters reglering kommer förhoppningsvis det pågående analysarbetet ge svar på.

Kontaktperson: Eva Carlsson 023-76 55 13
e-post: eva.carlsson@dalarnasmuseum.se