Järnframställning
På Sollerön har järn framställts i stor omfattning under perioden yngre järnålder - äldre medeltid (ca 4001100-talet e.Kr.). De idag synliga spåren består av den karaktäristiska slagg som framställningen efterlämnade. Man hittar den företrädesvis utmed stränderna eller vid myrar och sankmarker i flacka slaggvarp eller t.o.m. som ramformiga vallar. Placeringen avslöjar att malmen hämtats ur Siljan och myrarna. Denna sjö- och myrmalm har bildats och bildas än idag då järnet i det järnhaltiga grundvattnet fälls ut i kontakt med syre och bakterier i vattendrag och myrar. På järnframställningsplatserna finns förutom slagg rester kvar efter malm- och materialupplag, rostning, blästerugnar och smide. De ligger vanligtvis dolda under slagg och markvegetation.
Typisk
Siljanslagg från smältningen i blästerugn.
Siljansområdet och i synnerhet den norra delen är ett av de områden i Dalarna där järnframställningen verkar att ha varit som mest omfattande under yngre järnålder - äldre medeltid. Över 300 järnframställningsplatser är kända, varav ca 45 på Sollerön inklusive Gesunda- och Ryssaområdet på fastlandsidan. Hur många lokaler som försvunnit under det gångna 1000 åren är omöjligt att bedöma. Men omfattningen bör ha varit så betydande att en stor del av det framställda järnet gick för avsalu, kanske framförallt till det folkrika men järnfattiga Mälardalen. Rika gravgåvor på Sollerön och i omgivningarna samt några silverskatter antyder att handeln med järn, men säkerligen också med skinn och pälsverk, gav Siljansområdets inbyggare och nybyggare ett visst välstånd och möjlighet till att byta till sig åtråvärda varor från andra områden, såsom t.ex. finare textilier, smycken, kryddor, ädla metaller, vapen m.m.
