Vad är egentligen byggnadsvård? Svaret på den frågan kanske många tycker är självklart, nämligen precis som ordet säger, att vårda byggnader. Riktigt så enkelt är det inte för begreppet rymmer en mängd olika saker. Olika byggnader behöver exempelvis olika typ av vård och det kan bero på egenskaper som ålder, material och funktion. Generellt kan väl sägas att alla våra byggnader, vare sig det är en herrgård eller ett utedass, behöver kontinuerligt vårdas och hur detta sker är olika från fall till fall. Det finns en rad olika teorier om hur vi bör vårda våra gamla hus. Många av dessa teorier grundar sig på att vi bör ha respekt för byggnaden och inte förändra dess karaktär eller utseende allt för mycket. För att göra detta rekommenderas ofta att samma hantverkstekniker och material används idag som användes vid byggnadens uppförande. Definitionen av "gamla hus" är inte helt enkel men lite förenklat kan sägas att hus byggda före 1960 räknas till den gruppen.
Det är därför av stor vikt att de som idag utbildar sig till hantverkare, byggnadsingenjörer och andra yrken inom byggbranschen får kunskap om hur gamla hus byggdes. Viktigt är också att det går att köpa material som färg, takbeläggningar och fönster som stämmer överens med dessa krav. Idag finns flera byggnadsvårdsbutiker runt om i landet som även har försäljning via postorder och internet. Kontakta gärna oss på Dalarnas museum så kan vi hjälpa er med tips på hantverkare och försäljningsställen. Minst lika viktigt som att använda äldre tekniker och material är att respektera senare tillskott på en byggnad, vilka berättar mycket om husets historia och hur människorna levde. En byggnad är en levande historiebok som kan ge oss många ledtrådar. Spara därför gärna gamla tapeter och färglager under era nya tillägg så att dessa intressanta tidsdokument inte försvinner.
Har ni några frågor rörande ert eget hus eller restaureringar i allmänhet så är ni välkomna att höra av er till museets byggnadsantikvarier. I de flesta fall kan vi förhoppningsvis svara på era frågor via telefonen, ibland behöver ni komplettera med exempelvis fotografier. I mån av tid kan också besök ske.
Lars Jönses 023-76 55 10, Åsa Eriksson 023-76 55 16
I museets butik finns flera böcker rörande byggnader och vård av dessa och vi ger också gärna tips på flera användbara böcker. Ett tips är också tidsskriften byggnadskultur som ges ut av Svenska föreningen för byggnadsvård, www.byggnadsvard.se
Skydd av byggnader
I Sverige kan byggnader som anses ha ett kulturhistoriskt värde skyddas mot exempelvis rivning eller förvanskning på olika sätt. Byggnader som har ett högt kulturhistoriskt värde och anses synnerligen märkliga kan bli byggnadsminnen , något som regleras i kulturminneslagen. Alla kan hos länsstyrelsen väcka frågan om byggnadsminne. Ifall ni vill se vilka hus som är byggnadsminnen i Dalarna så gå in på www.w.lst.se. Byggnader kan också vara skyddade genom att de får beteckningen q/Q i kommunens detaljplan. Märkningen regleras i plan- och bygglagen för vilken kommunen ansvarar. Märkningen kan betyda olika saker, beroende av vilken siffra som kopplas på q. Det kan exempelvis vara förbud mot rivning eller att fasaden inte får förändras. Det behövs också oftast bygglov för att förändra en byggnad, vilket ger kommunen insyn i planerade förändringar. Kommunernas stadsbyggnadskontor kan svara på vilka byggnader som är q-märkta.
Det finns 1700 områden i Sverige som är klassade som riksintressen för kulturmiljövården. Det kan vara en stadsdel, ett naturlandskap eller en by. Alla våra kyrkor byggda före 1940 är automatiskt skyddade enligt kulturminneslagen. Enstaka modernare kyrkor har givits samma skydd. I Dalarna finns tre kyrkor byggda efter 1940 som har samma skydd som de äldre kyrkorna. Församlingarna måste söka tillstånd av länsstyrelsen när de vill restaurera eller förändra kyrkobyggnaderna och inventarierna. Riksantikvarieämbetet, länsstyrelsen och länsmuseet är instanser som arbetar med byggnadsvård och kulturmiljöer i vårt land. Besök gärna riksantikvarieämbetets hemsida, www.raa.se
Generellt gäller för alla våra byggnader, oskyddade som skyddade att vi bör visa respekt. En riven eller starkt förändrad byggnad får vi aldrig tillbaka. Dalarna har ett rikt byggnadsbestånd som även framtida generationer bör få ta del av.
Utdrag ur Plan- och bygglagen:
PBL 3:12 "Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas"
Utdrag ur Kulturminneslagen:
KML 1:1 "Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö"